En topptur i Abisko

Jag och min fru stannar i Abisko för en dag innan vi fortsätter vår resa vidare till Lofoten. Vandringen börjar med att jag och min fru tar Liften upp till Aurora station. När vi bara har en dag på oss är det viktigt att ta vara på den. Därför struntar vi att gå upp på toppen och tar liften istället. När vi anländer upp till toppstationen kan vi njuta av utsikten över hela abisko nationalpark och Torneträsk. Aurora station är en bra start för vår vandring upp mot Njulla. Min fru är helt förtrollad av utsikten och att det ligger så mycket snö kvar på fjällen. Det är så att min fru har aldrig varit så här långt norrut så det här är ett stort äventyr för henne med midnattsol och höga fjäll. Stigen upp till Njullas topp är bra markerad men går över flera snötäcken. Vi klafsar på längs med den blöta stigen. Svårt att undvika vattnet nu när snön smälter över allt. Vi stannar flera gånger under turen upp för att fota eller bara njuta av den underbara fjällvärld som Abisko bjuder på.

Toppen bjuder på en ännu mer magnifik utsikt över Torneträsk och fjällen mot Treriksröset. Det är svårt att ta in allt. Allt är så stor och du är så liten. Vi lägger en sten på topp röset och börjar att gå mot Slåttatjåkka toppen som ligger några få kilometer på samma fjällformation. Det börjar med en lätt nedförsbacke och sen en lätt uppförsbacke genom stenig terräng. Fortfarande ganska lätt gått och var vi än går på det här fjället så är vyn helt underbar. Det känns som man kan se hur långt som helst. Under vår färd mot Slåttatjåkka så träffade vi på en Snösparv som flög runt oss. Den verkade lite irriterad på att vi gick  i närheten. Men tillräckligt långt bort för att jag inte skulle kunna ta en bra bild på den.

 

Uppe på toppen av Slåttatjåkka bestämmer vi oss för att ta lunch. Vi hade gjort ett sånt där lunchpaket ifrån frukostbuffén på Abisko turiststation. Eftersom vi var på vår bröllpsresa så hade vi med oss en liten flaska Moët för att fira lite. Det blev en mysig liten lunch i solen med mousserande vin, mjölkchoklad och lunch mackor.  Självklart följde allt skräp ner till Turiststationen igen. Vi försöker lämna så små fotsteg efter oss som möjligt.

Det var nu  vandringen ner började. Egentligen ska vandring inte vara så svår men vi hittade inte stigen som går ner för berget till dalen på grund av snön, Vi fick improvisera lite. Men när vi gick ner mot den plats vi trodde stigen skulle vara så dök en intressant fågel upp som spelade skadad precis under min fot. Jag trodde att jag skulle kliva på den. Den haltade och flaxade med vingarna precis som om den var skadad.  Vi stannade till och kollade och fotade fågel samt artbestämde den. Det såg ut att vara en fjällpipare. Varför den spelade skadad var nog på grund av att vi hade kommit för nära fågelns ägg eller ungar. Fjällpipare fortsatte att spela skadad och ledde oss iväg mot en riktning bort från äggen eller ungarna. Min fru däremot trodde till en början att den var skadad på riktigt. Det var ett riktig skådespel att se fågel spela skada. Jag har sett det förut så mig lurade den inte. Vi följde efter fågeln eftersom den ledde oss i rätt riktning mot stigen vi inte hittade.  efter ett tag så började skadorna försvinna och plötsligt så var den helt frisk igen. Magiskt

Efter det var det bara att fortsätta att gå ner för. Det var lätt till en början då det sluttade nerför lite lätt. Men ju närmare fjällbjörkarna vi nådde ju brantare blev det och svårare att gå. Vi fick även korsa några snöfält för att kunna fortsätta vår färd ner mot dalen. Vissa stunder var det jobbigt att gå på skrå och nerför. Både ben och fötter kändes. Vi började bli trötta helt enkelt. Det är jobbigare att gå nerför än vad du kan tro. Men det vara bara att gå vidare.

29062017-2017-06-29 13.23.05
Snö nerför kan vara klurigt

 

Här började solen värma på och det blev super varmt. Vi fick rätta till klädseln helt enkelt. Hade jag haft short så hade det varit det perfekta valet då. Vi kämpade oss ner till en stig som ledde oss in i nationalparken. Men vägen ner bjöd inte bara på jobbig terräng utan också en ovärderlig vy över abiskorjaure, kårsavagge. Den lilla fjällstigen ledde oss ner och igenom björkskogen. Från att det hade varit torrare på berget började det att bli riktigt blött här nere. Många av bäckarna hade svämmat över och vi fick ta alternativa vägval för att följa stigen mot Abisko turiststation. Här började även myggen komma. Det är inte vanligt att gå igenom en fjällbjörkskog utan att bli myggbiten. Jag lyckades att bli biten flera gånger även om det var lite mygg i år. Myggen verkar gilla mig extra mycket. Vägen tillbaka var en lång och utdragen. Men vi kom fram i alla fall och en fin dag på fjället fick vi. Hemma på Turiststationen väntade en skön dusch och tre-rättersmiddag. Efter en dag på fjället är det hur gött som helst att äta gött.

Att vara i fjällen handlar mer om att uppleva än att prestera enligt mig. Fjällen handlar väldigt mycket om vyer och upplevelser. Under den här turen på några timmar lyckades vi uppleva vyer och natur på ett magnifikt sätt. Vyer som är nästan oändliga och fåglarna som gör saker runt om kring oss levande. Ibland är det som att vara med i dokumentären Planet earth eller någon annan natur film. Du får tid att stanna upp att tänka och få känna. Låta kroppen och hjärnan få ta in saker som den annars missar. Upplevelsen blir hela du och inte bara en del i din hjärna.

Annonser

Dag 3, vi träffar bekanta

regn och skit väder på morgonen. Som tur är har Therese en vän här på Lofoten som är ledig just denna dag. Vi bestämmer tid för möte på Lofoten akvariet. 

Lofoten akvariet är ett akvarium där de finns fiskar, sälar och uttrar och sånt som lever i haven runt lofoten. De finns även en utställning om samexistens med havet. Hur fisket ska gå till och hur olja och gas plockas upp ur vattnet. Intressant men inte jätte kul . 

Efter akvariet så drog vi till Svolvær och käkade på Du verden. Helt okey käk, definitivt värt ett besök om du har vägarna förbi. 

Fish n ships
Nu blev klockan rätt mycket och vännerna skulle åka hem. Så blev det dock inte utan vi hittade en liten fjelltopp som gick att bestiga. Vi drog till hyttan, fixade lite grejer, drog sedan iväg. Nu blev det ett äventyr i det grå dassiga vädret. Vi skulle bestiga toppen Hoven. Hoven är en topp på 368m.öh och ligger vid grimsøy. I guide boken står det att det ska ta en timme till toppen och man tar lätt med alla ditt. Så var det också. Det ända jag saknade var konditionen och fick flåsa bra upp till toppen. Det är nu jag säger till mig själv att jag måste komma igång med träningen igen. 

Upp på toppen så var det en otrolig utsikt åt i stort sett alla håll och om man har lätta moln och midnattsol så kan man se den dippa ner och upp igen över havet. Vi gjorde så i alla fall att vi öppnade en mousserande för att fira topp besöket. 




Vi njöt en stund på toppen innan vi begav oss ner. Det skuka är att vi gav oss ner sent på kvällen med det var lika ljust som det hade varit mitt på dagen. Jag förlorade tids uppfattningen. Nere vid bilarna sa vi hej då och åkte hem. 

Jag och Therese åkte hemmåt men såg att solen höll på att titta fram mer och mer. Så vi hittade en sandstrand av ren tur där vi kunde njuta av midnattsolen. Vi stog där i va 30 min till klockan var över midnatt. Solen var helt sjukt. Otroligt vackert ljus. Något att rekommenderas. Att stå på Grimsøy för att kolla på midnattsol helt suveränt. 


Dubbel bokning

Vägen till lofoten var speciell. Vi lämnade Abisko i solsken och allt var grönt, 20min senare i Riksgränsen var det knappt vår och isen låg kvar på sjön. Det var absurt. Men så fort vi kom över på norska sidan var det som att komma till sommaren igen. Allt på en gång. Och efter hela vägen var det magnifik och storslagen natur. Det var svårt att ta in allt. Höga berg, skog och hav på en och samma plats. Helt fantastiskt. 
Vi tog oss tid att stanna på många olika ställen. Första var riksgränsen där snön fortfarande låg kvar. Det mesta var stängt förutom Ica och ett litet cafe. 

Ett annat stopp gjorde vi 1 timme från Svolvaer vid en härlig sjö och under en härlig sol. 

När vi kom fram till kabelvåg feriehus o camping så fick reda på att de hade dubbel bokat oss även om ägaren hade super koll på att vi skulle kom den dagen. Vi hade till och med nämnt att vi var på bröllopsresa när vi bokade. Ändå hade han lyckats dubbel bokat. Han blev lite stressad och ringde några samtal till en närliggande camping och då fick vi först ett sunkigt hotellrum som dagen efter byttes ut mot en hytte. Hytten ligger precis vid vattnet med utsikt över berget Vågakallen. Super nöjd nu efteråt. Hytten kan ha sett bättre dagar, men funkar. 

När vi hade checkat in på det sunkiga rummet så var det dags för lite käk. Så vi tog fötterna och gick in ca 30min till den stora byn Kabelvåg. Inne i kabelvåg hade de en stor marknad enligt en av camping ägarna. Själv tyckte jag den var liten men i jämnförelse med bebyggelsen så kan den ha varit stor. Här fanns allt från ulltröjor till valkött. Det mesta var handgjort eller hade en lokal förankring. Vi hittade i alla fall ett schysst ställe, lite hipster varning på stället men fungerade underbart för oss. Till middag blev det en pizza med torkat valkött och hjorton, sjukt gott. Rekomenderar pizzorna. Och till blev det en isbjörn ( rekomenderar inte den om du inte är ute efter en carlsberg liknande öl). 


Återkommer med mer roliga detaljer. 

Packar för fullt

Nu ska jag ut på en lång resa som tar mig över hela norra Sverige och Norge. Just nu är det en massa saker som ska packas och det tar sin lilla tid. Det blir lite packning när resan inte bara handlar om en sak utan att vi ska göra två saker på en och samma gång. Vi ska pyssla med friluftsliv och göra några städer. hmm det är inte lätt. Så nu ligger alla sakerna på golvet redo för att packas ner. Vet inte riktigt hur vi ska få plats med allt i bilen.

packning

Men resan ska bli spännande. Jag har aldrig riktigt gjort en roadtrip på det här sättet förut och definitivt inte så här lång. Jag har gjort många resor och vandring men inte bilat i flera veckor. Det hela ska verkligen bli en upplevelse.

Nu är det så här att jag har tanken på att fotografera hela resan och se om jag kan utvecklas som resefotograf. Jag har aldrig riktigt varit bra på att ta bilder på resande fot. Att fånga ögonblicket i stunder i resan kommer att bli min största utmaning. Landskap och natur är jag duktig på att fånga men att göra det på platser du aldrig har varit är lite svårare. Vi får se vad det blir för bilder helt enkelt. Förhoppningsvis blir det bra och jag får sjukt mycket bilder eller så går det åt andra hållet, jag kommer hem med en massa erfarenhet och en grym resa. Oavsett vilket av dem så är det roligt att resa.

Jag kommer att försöka att uppdatera denna blogg så ofta som jag kan med olika reseberättelser och annat.

Tack för nu