En topptur i Abisko

Jag och min fru stannar i Abisko för en dag innan vi fortsätter vår resa vidare till Lofoten. Vandringen börjar med att jag och min fru tar Liften upp till Aurora station. När vi bara har en dag på oss är det viktigt att ta vara på den. Därför struntar vi att gå upp på toppen och tar liften istället. När vi anländer upp till toppstationen kan vi njuta av utsikten över hela abisko nationalpark och Torneträsk. Aurora station är en bra start för vår vandring upp mot Njulla. Min fru är helt förtrollad av utsikten och att det ligger så mycket snö kvar på fjällen. Det är så att min fru har aldrig varit så här långt norrut så det här är ett stort äventyr för henne med midnattsol och höga fjäll. Stigen upp till Njullas topp är bra markerad men går över flera snötäcken. Vi klafsar på längs med den blöta stigen. Svårt att undvika vattnet nu när snön smälter över allt. Vi stannar flera gånger under turen upp för att fota eller bara njuta av den underbara fjällvärld som Abisko bjuder på.

Toppen bjuder på en ännu mer magnifik utsikt över Torneträsk och fjällen mot Treriksröset. Det är svårt att ta in allt. Allt är så stor och du är så liten. Vi lägger en sten på topp röset och börjar att gå mot Slåttatjåkka toppen som ligger några få kilometer på samma fjällformation. Det börjar med en lätt nedförsbacke och sen en lätt uppförsbacke genom stenig terräng. Fortfarande ganska lätt gått och var vi än går på det här fjället så är vyn helt underbar. Det känns som man kan se hur långt som helst. Under vår färd mot Slåttatjåkka så träffade vi på en Snösparv som flög runt oss. Den verkade lite irriterad på att vi gick  i närheten. Men tillräckligt långt bort för att jag inte skulle kunna ta en bra bild på den.

 

Uppe på toppen av Slåttatjåkka bestämmer vi oss för att ta lunch. Vi hade gjort ett sånt där lunchpaket ifrån frukostbuffén på Abisko turiststation. Eftersom vi var på vår bröllpsresa så hade vi med oss en liten flaska Moët för att fira lite. Det blev en mysig liten lunch i solen med mousserande vin, mjölkchoklad och lunch mackor.  Självklart följde allt skräp ner till Turiststationen igen. Vi försöker lämna så små fotsteg efter oss som möjligt.

Det var nu  vandringen ner började. Egentligen ska vandring inte vara så svår men vi hittade inte stigen som går ner för berget till dalen på grund av snön, Vi fick improvisera lite. Men när vi gick ner mot den plats vi trodde stigen skulle vara så dök en intressant fågel upp som spelade skadad precis under min fot. Jag trodde att jag skulle kliva på den. Den haltade och flaxade med vingarna precis som om den var skadad.  Vi stannade till och kollade och fotade fågel samt artbestämde den. Det såg ut att vara en fjällpipare. Varför den spelade skadad var nog på grund av att vi hade kommit för nära fågelns ägg eller ungar. Fjällpipare fortsatte att spela skadad och ledde oss iväg mot en riktning bort från äggen eller ungarna. Min fru däremot trodde till en början att den var skadad på riktigt. Det var ett riktig skådespel att se fågel spela skada. Jag har sett det förut så mig lurade den inte. Vi följde efter fågeln eftersom den ledde oss i rätt riktning mot stigen vi inte hittade.  efter ett tag så började skadorna försvinna och plötsligt så var den helt frisk igen. Magiskt

Efter det var det bara att fortsätta att gå ner för. Det var lätt till en början då det sluttade nerför lite lätt. Men ju närmare fjällbjörkarna vi nådde ju brantare blev det och svårare att gå. Vi fick även korsa några snöfält för att kunna fortsätta vår färd ner mot dalen. Vissa stunder var det jobbigt att gå på skrå och nerför. Både ben och fötter kändes. Vi började bli trötta helt enkelt. Det är jobbigare att gå nerför än vad du kan tro. Men det vara bara att gå vidare.

29062017-2017-06-29 13.23.05
Snö nerför kan vara klurigt

 

Här började solen värma på och det blev super varmt. Vi fick rätta till klädseln helt enkelt. Hade jag haft short så hade det varit det perfekta valet då. Vi kämpade oss ner till en stig som ledde oss in i nationalparken. Men vägen ner bjöd inte bara på jobbig terräng utan också en ovärderlig vy över abiskorjaure, kårsavagge. Den lilla fjällstigen ledde oss ner och igenom björkskogen. Från att det hade varit torrare på berget började det att bli riktigt blött här nere. Många av bäckarna hade svämmat över och vi fick ta alternativa vägval för att följa stigen mot Abisko turiststation. Här började även myggen komma. Det är inte vanligt att gå igenom en fjällbjörkskog utan att bli myggbiten. Jag lyckades att bli biten flera gånger även om det var lite mygg i år. Myggen verkar gilla mig extra mycket. Vägen tillbaka var en lång och utdragen. Men vi kom fram i alla fall och en fin dag på fjället fick vi. Hemma på Turiststationen väntade en skön dusch och tre-rättersmiddag. Efter en dag på fjället är det hur gött som helst att äta gött.

Att vara i fjällen handlar mer om att uppleva än att prestera enligt mig. Fjällen handlar väldigt mycket om vyer och upplevelser. Under den här turen på några timmar lyckades vi uppleva vyer och natur på ett magnifikt sätt. Vyer som är nästan oändliga och fåglarna som gör saker runt om kring oss levande. Ibland är det som att vara med i dokumentären Planet earth eller någon annan natur film. Du får tid att stanna upp att tänka och få känna. Låta kroppen och hjärnan få ta in saker som den annars missar. Upplevelsen blir hela du och inte bara en del i din hjärna.

Annonser

Packar för fullt

Nu ska jag ut på en lång resa som tar mig över hela norra Sverige och Norge. Just nu är det en massa saker som ska packas och det tar sin lilla tid. Det blir lite packning när resan inte bara handlar om en sak utan att vi ska göra två saker på en och samma gång. Vi ska pyssla med friluftsliv och göra några städer. hmm det är inte lätt. Så nu ligger alla sakerna på golvet redo för att packas ner. Vet inte riktigt hur vi ska få plats med allt i bilen.

packning

Men resan ska bli spännande. Jag har aldrig riktigt gjort en roadtrip på det här sättet förut och definitivt inte så här lång. Jag har gjort många resor och vandring men inte bilat i flera veckor. Det hela ska verkligen bli en upplevelse.

Nu är det så här att jag har tanken på att fotografera hela resan och se om jag kan utvecklas som resefotograf. Jag har aldrig riktigt varit bra på att ta bilder på resande fot. Att fånga ögonblicket i stunder i resan kommer att bli min största utmaning. Landskap och natur är jag duktig på att fånga men att göra det på platser du aldrig har varit är lite svårare. Vi får se vad det blir för bilder helt enkelt. Förhoppningsvis blir det bra och jag får sjukt mycket bilder eller så går det åt andra hållet, jag kommer hem med en massa erfarenhet och en grym resa. Oavsett vilket av dem så är det roligt att resa.

Jag kommer att försöka att uppdatera denna blogg så ofta som jag kan med olika reseberättelser och annat.

Tack för nu

 

Fotopromenad

Det är alltid spännande att gå en liten promenad i skymningen med min kamera. Nu har jag lyxen att bo nära ett naturreservat med ett rikt fågel och djurliv. Många av mina bilder på fåglar och natur är tagna i naturreservatet. Det är roligt att kunna följa ett ställe under fyra årstider.  För varje säsong har sin charm och speciella motiv. Nu på våren och försommaren så är det väldigt mycket rörelse av djur och fåglar. Det är nu jag kan komma riktigt nära utan att de bryr sig allt för mycket. Det är lätt att se nu när det rör sig och sjunger. Jag behöver inte gå runt som en tok utan efter fem minuter har jag antagligen en bild.

Nu kommer några bilder bara från den här veckan.


Resa som jag ska åka på med min fru börjar närma sig. Det är bara en vecka kvar. Vi ska åka hela vägen upp till Lofoten via Sveriges östkust och sen blir det att åka hem efter Norges västkust. Några ställen vi ska besöka är Friluftsbyn (höga kusten), Abisko, Lofoten, Trondheim, Jutenheim. Det kommer bli en ganska lång resa på tre veckor. Förhoppningsvis så blir det bra väder och vi hittar bra ställen att sova på. Vi ska försöka varva mellan tält och hotell.

Kommer med mer info om packning, boende och transporter

Har gjort mycket men inget här

Ooh vad tiden går fort när man har det roligt, nu är det mer än två månader sen jag skrev mitt första blogg inlägg här på Marcus Måhlberg Photography. Nu får jag skämmas.  Jag får ta mig i kragen och helt enkelt skriva lite oftare. Det har hänt mycket under de här två månaderna som har gjort att jag har glömt bort att jag har en blogg att skriva i. Även om jag har gjort mycket annat än att fotografera så har jag hunnit varit ute och fotat en hel del. Ni som följer mig på Instagram (@marcusmahlberg) har sett att jag har lagt ut bilder regelbundet varje dag. För några inlägg fram över ska jag visa upp några av de bästa som har tagits under april och maj.

Jag börjar med att lägga upp några bilder som är tagna i juni. Alla bilderna är tagit runt omkring Oset, Örebro.

 

Nu när det är sommar och sol, har det plötsligt blivit ljust alla timmar på dygnet, om det inte hade varit för allt regn. Jag har plötsligt fått mer tid att fota i solljus. Nu kan jag fotografera påväg till jobbet och efter jobbet. Nu har jag nästan börjat klaga på att solen lyser för starkt när jag åker hem från jobbet. Med andra ord lyx problem.

Om en och en halv vecka så åker  jag och min fru ut på en bröllopsresa på 3 veckor. Vi kommer att skriva och ta bilder under hela resan. mer information om förberedelserna kommer i blogg inläggen som kommer snart.

Snöstorm

Nu under påsk så hade vi en dag med snöstorm. Det snöade hela 10cm på hela dagen. Så mycket snö har det inte fallit från molnen på hela vinter. Märkligt att det kommer i April. För att trotsa vädergudarna gav jag mig iväg ut med min kamera utrustning. Jag vara bara tvungen att testa mitt nya objektiv. Jag har tur och bor ca 5min från ett fågelreservat här i Örebro. Eftersom jag tar mycket fågel, natur och landskapsbilder så blev det ett superbra plats för att testa objektivet. Jag hade lyssnat på alla varning om att vädret skulle vara fruktansvärt och det skulle vara omöjligt att ta sig fram. Alla dessa varningar gällde bara folk som skulle ta bilen eller cykla inte gå. Det gick utmärkt att ta sig fram längs de små grusvägarna i fågelreservatet. Eftersom jag var den enda ut så kom jag riktigt nära alla småfåglar och fick se många nya arter som jag inte hade sett förut. (Har blivit lite av en hobby ornitolog efter ha sett ”Det stora fågeläventyret”. Att få kryssa nya arter är lite spännande, det är lite som att spela pokemon fast med kikare/kamera istället för en mobil.) Hela dagen bjöd på riktigt spännande fotomöjligheter. Allt jag gjorde för att stå ut med vinden var att klä mig varmt och vindtätt annars had jag det rätt mysigt i snödrivorna utan att känna att det var extremt väder.